Lättläst stress fakta

Vi måste alltid lyssna på signaler från både vår kropp och vår hjärna. Det är positivt att man blir stressad vid vissa situationer.  Det är normalt och är en livsnödvändig funktion.

Tänk dig att du går över gatan på ett övergångställe. Du är inte uppmärksam, för att du tänker bara på att du inte får glömma bort att handla mjölk idag. Plötsligt blir du rädd och på ett ögonblick har du tagit dig över vägen. Det var en bil som tutade och du höll på att bli överkörd. Din hjärna reagerade på tutandet från bilen och meddelade dina ben att det är dags att springa. Stresshormoner gjorde så att benens muskler fick mer syre och energi för att genomföra detta. 

Hade det varit så att du inte hade haft dessa stresshormoner som fixat detta åt dig så snabbt, hade du förmodligen blivit överkörd. Benen hade varit som tyngder när du skulle försöka ta dig fram.

Det är alltså mycket positivt att vi har funktionen stress i vår kropp.

MEN som jag skrev ovan, måste vi lyssna på våra signaler. Kroppen orkar inte med att vara stressad hela tiden, då tar ju energin slut. Ni vet själva hur trött man är efter att man varit med om något otäckt eller chockerande.

 Skulle man hela tiden gå och vara stressad går all energi åt till detta och det finns bara lite energi kvar till alla andra funktioner som kroppen behöver sköta. Alla de funktioner som normalt gör att man står emot bakterier, virus. Immunförsvaret försämras och man får lättare infektioner.

 Stresshormoner är också väldigt påfrestande på kroppens olika organ, om de utsöndras hela tiden. De startar processer i kroppen som i längden blir negativa. De gör så att pulsen stiger, hjärtat slår hårdare (för att musklerna ska få mer syre och blod). De gör bland annat så att blodet får en ökad mängd fett och socker (energi till muskler och vissa organ). De gör så att blodet blir tjockare, har lättare att bilda blodproppar.

Det är en stor påfrestning för både hjärnan och kroppen att bli akut stressad och därför behövs återhämtning. Vid långvarig stress är det just återhämtningen som fattas. Påfyllning av energi och tid för reparationer måste finnas för att man inte ska bli utmattad.

 
Djupare fakta om stress

Vid kronisk stress utarmars kroppen och hjärnan.  Det sympatiska nervsystemet ska normalt balanseras med det parasympatiska för att kroppen inte ska gasa hela tiden. Återhämtning är mycket viktig, vilket sker när det är det parasympatiska systemet som är påslaget. Det främjar återhämtning med näringsupptag och engergi sparande.

Vid stress är det två system som blir aktiverade : sympatiska nervsystemet och HPA-axeln hypotalamus (Hypothalamus)-hypofysen (Pituitary)-binjurar (Adrenal). Detta för att de ökar adrenalin, noradrenalin och kortisol, som är de hormoner som man populärt kallar stresshormoner. De är alltså startsignalen på ett stresspåslag.

Hjärnan ökar fokus och vakenhet vid akut stress. Minnet och inlärningen förstärks. Man kan känna rädsla och ångest. Vid långvarig stress ökar ångesten och kan i vissa fall övergå i depression. Man tappar tålamod, får sämre empati. Istället för att hjärnan fokuserar, skärmar den av och koncentrationsförmågan försämras, vilket också leder till minnessvårigheter.

Det kardiovaskulära systemet påverkas. Pulsen, hjärtfrekvensen, blodtrycket höjs och koagulationsförmågan i blodet ökar för att musklerna ska få tillång till syre och mer blod. Vid långvarighet av dessa påslag  ökar risken för högt blodtryck, ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och ateroscleros.

Metabolismen är till för att få ut engergi i blodet som ska ut till musklerna. Vid långvarig stress kan det få följder som diabetes typ 2, allmän fetma, bukfettma (pga kortisolet) som ger högre risk för kardiovaskulära sjukdomar.

Immunförsvaret blir först stärkt vid stress för att sedan vid långvarig stress utarmas. Detta får till följd att det blir högre risk för infektioner, sårläkningen går långsammare, man kan drabbas av autoimmuna sjukdomar.

Smärtaupplevelsen minskar vid tillfällig stress. Däremot förstärks smärtan vid långvarig stress, vilket gör att man till och med kan få ont när någon rör vid en. Det man talar mest om är dock smärta i nacke och skuldror.

 
Utmattningsdepression

När stressen har pågått en längre tid slås olika funktioner ur balans och tidiga tecken på utmattningsdepression kan vara:

Huvudvärk
Trötthet
Värk
Sömnproblem
Tryck över bröstet
Yrsel
Minnessförlust
Koncentrationssvårigheter
Irritation
Känslomässiga utbrott
Man känner inte igen sig själv
Social avskärmning

Sena tecken på utmattningsdepression kan vara:

Ständig trötthet
Prestationsförmågan är närmare noll
Dåligt med energi – kroppslig svaghet
Stresstoleransen är mycket dålig
Svårt att tänka på två saker, då blir det kaos
Stor ångest över vardagliga saker
Uttalad depression
Dålig förmåga att hantera krav
Ljudkänslig
Bröstsmärtor
Domningar av kroppsdelar
Svår yrsel
Värk i hela kroppen

När man ställer diagnosen utmattningsdepression måste man först utesluta ett antal diagnoser för att kunna använda diagnosen utmattningsdepression.

 
Vem drabbas?
Regeringen har abetat med att ta fram hälsomål för att förebygga ohälsa hos befolkningen. Hälsomålen bygger på något man kallar för bestämningsfaktorer. Dessa faktorer kallas så för att man har sett att det är dessa faktorer som är grunden till hälsa eller ohälsa.

Några bestämningsfaktorer är:

• Tillgänglighet, delaktighet, inflytande

• Uppväxtvillkor – trygghet, socialt kapital

• Livsstil -  tobaksanvändning, drogberoende, alkoholmissbruk, motion, matkultur

• Socio-ekonomiska faktorer – fattig/rik, utbildning/icke utbildning, status yrke.

• Miljön- den miljön vi har runt oss, hemma och på arbetet

• Genetiska faktorn – kön, äftliga sjukdomar

Beroende på vilka förutsättningar man har utifrån dessa faktorer har man alltså olika lätt eller svårt att drabbas av ohälsa och stress.

Hur kan man förebygga utmattning?

Det finns något som man kallar för coping. Det är ett ord för ”hur man hanterar stress”. Alla hanterar inte stress på samma sätt.  Coping har delats in i tre områden som är: problembaserad coping, emotionsfokuserad coping, undvikande coping.

Genom att hantera stressen på ett visst sätt, kan man alltså förebygga utmattning från stress.

Man kan också förebygga stress genom att välja en bra livsstil. Först och främst vill jag återigen påpeka hur viktigt det är att lyssna och känna sina egna signaler. Genom att röra på sig mycket, äta rätt, ha ett social nätverk, utbilda sig och arbeta med det man tycker är roligt, vara positiv.

En sak som forskning har visat är att kontroll spelar en stor roll  för hur utsatt man blir för stress. Det är därför Harmonicenter har tagit fram detta verktyg som individen kan använda sig av för att få större kontroll över sin egen livsstil som innefattar fyra större områden:  diet, motion, motivation och återhämtning.

Referenser:
Boron.W. F., Boulpaep, E.L. (2005) Medical Physiology ISBN 1-4160-2328-3
Socialstyrelsen (2003) Utmattningssyndrom: Stressrelaterad Psykisk ohälsa Artikelnr: 2003-123-18. ISBN 91-7201-786-4.  http://www.sos.se/FULLTEXT/123/2003-123-18/2003-123-18.pdf
Ewles, L., Simnett, I Promoting Health: A practical Guide. ISBN 0 7020 2663 8